The development of syntactic subordination in Swedish as a foreign language

Saken är inte bara BIFF! Om satslänkning och bisatsens utveckling i svenska som främmande språk
Begin - Einde 
2011 - 2017 (lopend)
Type 

Tabgroup

Abstract

In this research project, I investigate the development of complex sentence structures in Swedish as a foreign language. In this longitudinal study, the learners’ use and development of finite subordinate clauses and non-finite verb complements in written texts are analyzed. The learner data is also compared to the usage of subordination by native speakers of Swedish.

In Swedish, dependent clause word order is typically acquired late (see for instance Glahn et al., 2001) and often perceived of as a difficult feature to acquire in Swedish (Baten & Håkansson, 2015). Most studies on the acquisition of dependent clauses in Swedish language development have focused on word order almost exclusively; see, e.g., Baten & Håkansson, 2015; Glahn et al., 2001; Håkansson & Nettelbladt, 1993; Håkansson & Norrby, 2010; Hammarberg & Viberg, 1977; Hyltenstam, 1977.

In my dissertation, I attempt to show that, although word order might form the most obvious contrast between main and dependent clauses in Swedish, this is not the only feature that learners need to acquire. Rather, they have to learn to recognize sub-clausal structures in order to apply the grammatical word order.

The focus of this study is on the following three phenomena: (i) finiteness, i.e. the difference between finite and non-finite complements; (ii) subordinating conjunctions, i.e. the acquisition of different complementizers (iii) dependent clause types, i.e. the acquisition and use of different types of dependent clauses.

These three features are used in order to demonstrate that the acquisition of sub-clauses is more complex than word order alone. The study builds on the ideas of Construction Grammar and departs from a usage-based approach.

Svenska bisatser är ökända för att vara komplexa och svåra att lära sig för andraspråksinlärare. Det finns olika studier om ordföljd i bisatser utifrån ett inlärarperspektiv (t.ex. Hammarberg & Viberg, 1977; Hyltenstam, 1977, Håkansson & Nettelbladt, 1993; Håkansson & Norrby, 2010, Baten & Håkansson, 2015, m.fl.). Dessa studier fokuserar emellertid enbart på placeringen av satsadverbial i bisatser. I min avhandling försöker jag därför undersöka syntaktisk underordning i svenska som andraspråk utifrån ett bredare perspektiv. Jag undersöker inlärare av svenska och deras användning bisatser och hur dessa utvecklar sig över tiden. Dessutom jämför jag resultaten hos inlärare med språkbruket hos infödda talare. För att demonstrera att problemet med inlärningen av bisatsstrukturer är större än bara ordföljd och placeringen av satsadverbial fokuserar huvudsakligen på tre fonomen: 1) verbmorfologi (dvs. skillnaden mellan finita och icke-finita komplement); 2) bisatsinledare/infinitivmärken och 3) bisatstyper (inlärning och bruk av olika typer av bisatser). I avhandlingen utgår jag från konstruktionsgrammatiskt, bruksbaserat perspektiv. 

 

References

Baten, K. & Håkansson, G. (2015). The development of subordinate clauses in German and Swedish ss L2s. Studies in Second Language Acquisition, 37(03), 517–547.

 

Hyltenstam, K. (1977). Implicational patterns in interlanguage syntax variation. Language Learning, 27, 383–411.

 

Håkansson, G. & Nettelbladt, U. (1993). Developmental sequences in L1 an L2 acquisition of Swedish syntax. International Journal of Applied Linguistics, 3, 3–29.

 

Håkansson, G. & Norrby, C. (2010). Environmental influence on language acquisition: comparing second and foreign language acquisition of Swedish. Language Learning, 60(3), 628–650.

 

Hammarberg, B. & Viberg, Å. (1977). The place-holder constraint, language typology and the teaching of Swedish to immigrants. Studia Linguistica, 31, 106 – 163.

Onderzoekers

Doctoraatsstudent(en)